December 1st, 2010
Blondinbella fick följande kommentar i sin blogg häromdagen:
“Hej! Jag läste att du ska bli chefredaktör för en ny tidning. Hur är det möjligt när du inte läst ett enda poäng journalistik? Är det inte pinsamt att kalla sig olika titlar när du inte har en enda högskoleutbildning? Och lite nedvärderande mot oss “riktiga” journalister…”
Som svar gav hon bland annat att hon anser att journalisthögskolan är ett skämt, och att hon kommer söka efter människor som verkligen brinner för att skriva istället.
Det här har nu väckt en del uppståndelse. Det diskuterades rätt vilt bland mina kollegor på Twitter, bland annat. Men ärligt talat, jag tycker inte att det är så konstigt sagt av Blondinbella. Låt mig berätta varför.
Enda sedan jag började jobba inom skriven media har jag fått höra exakt samma sak som Blondinbella. Jag får inte kalla mig för journalist. Jag är pinsam som lägger mig an en sådan titel med tanke på min brist på utbildning. Jag är DÅLIG som inte gått en utbildning, och alla jobb jag fått måste bevisligen vara för att jag glidit in på någon slags silversked. Folk har velat hävda att jag fått mina jobb inom media via mina föräldrar, eller i och med att jag synts mycket på mingelbilder på Stureplan.se
Och det här får man ständigt och jämt höra som bloggare från folk som broderar ur värdet av sin egen utbildning. Att man blir anti, det är inte konstigt. Många, många av de hatkommentarer som kommer in i den här bloggen är under fejkade namn, med fejkade e-postadresser, från datorer anslutna till flera mediabolag. SVT, Sveriges Radio och Allers är ordentligt överrepresenterade, och ständigt och jämt är det samma ramsa om vilken blåst, ytlig människa jag är. Jag ska inte tro att jag är något. Jag ska inte tro att jag kan något. Jag ska inte tro att någon gillar det jag gör, för jag har ingen UTBILDNING, inte som de.
Det är inte bara jag som är med om det här. Min vän Viktor Barth-Kron saknar också journalistisk examen och har varit med om exakt samma sak. Om du inte har en utbildning på pappret så är det helt enkelt såhär folk behandlar dig. Jag vet inte varför man får så mycket skit, men det är klart man undrar och kommer få egna teorier.
Det ÄR lätt att bli bitter gentemot den svenska journalisthögskolan, om vi ska säga så, när man ständigt och jämt får hatkommentarer från människor med en examen från JMK. Jag är inte det, eftersom att ännu fler av mina vänner och kollegor som gått JMK är trevliga, snälla och aldrig ens skulle kunna tänka sig att uttala sig dylikt. Men om man inte har den kontakten med andra journalister som man vet har en examen så är det inte direkt svårt att få intrycket av att alla som kommer från utbildningarna är svin. Det är ju det ENDA man hör av dem. Det är DE som är övervägande i sina kränkande kommentarer. I mitt fall, och i många andras fall.
Jag tycker inte att det är läge att ta åt sig så värst av uttalandet. Jag tror att de flesta kan förstå att det inte är så kul att i princip varje dag få höra att man är ett värdelöst litet avskräde som säkerligen bara knullat eller charmat sig in. Det är inte kul. Inte ett dugg.
För mig och Viktor är det ju enkelt att se att det bara rör sig om individer som råkar vara ena jäkla svin, som av någon anledning blir sjukt bittra på att andra människor har jobbat sig fram på andra vis. Men det är det inte för alla, det måste man ha förståelse för, och jag känner att ni måste få veta hur det faktiskt ligger till att föra ett arbetsliv utan en utbildning. Det är eviga kränkningar, hån och misstro.
Det är inte bara på internet, jag är med om att folk går fram på fester och berättar för mig vilket svin och pucko jag måste vara på grund av min brist på utbildning. Det finns journalister som skrivit så om mig i sina bloggar, det finns folk som försökt skriva tidningsartiklar om mig på samma ämne. Det finns folk som kräver av mig, rakt ut, att jag ska skämmas och ha komplex för min brist på skolgång. Jag har faktiskt inte det, men om jag inte säger det till folks ansikten när de begär det av mig, om jag inte svarar att jag bara haft TUR och att jag GIVETVIS lider av ett bildningskomplex så får jag oftast rätt mycket skit för det. Och det här gäller tyvärr ännu fler människor än de som skriver hatkommentarer till mig, det här gäller människor som jag träffar dagligen. Och jag vet inte varför de har ett behov av att veta att jag måste må dåligt över hela min existens, men tröttsamt är det.
Det är lätt att bli bitter.
Men jag antar att alla som blev upprörda av det uttalandet kan se på det på ett annat sätt om de faktiskt förstår vad det är som ligger till grund för det. Det är, kan jag tycka, ett under att inte fler outbildade journalister hyser ett brinnande hat för JMK.
Jag gör inte det. Jag tycker att utbildning är bra, jag tycker att så många som möjligt ska utbilda sig. Jag rekommenderar absolut inte min väg att gå, den är opraktisk och rätt hård och om du inte har en utbildning då har du alltid mer att bevisa i dig själv för att du inte har någon försäkring att visa på att du faktiskt kan vissa saker. Det är en hård väg att gå, och man måste alltid vara beredd på att på nästa anställningsintervju du går på så kan det urarta i att du sitter där och får glåpord på dig, blir utskälld och hånad för att du inte har en examen från JMK. Det har hänt mig, det här hänt många kollegor, det är så det ser ut att inte ha en utbildning. Jag kan inte rekommendera någon att gå den här vägen om man inte har en jävla stålmage och kan klara av att sitta där framför din möjliga framtida chef och få höra från början hur värdelös de förväntar sig att du kommer vara.
Man får också vara beredd på att vissa kollegor kommer att hata dig på grund av det. Jag har inte suttit på en enda redaktion där det inte hänt. Jag har haft kollegor som blivit djupt upprörda över att jag är anställd, över min byline, jag har haft kollegor som gått in och saboterat för mig. När man konfronterat dem om det så har det varit på grund av bristen på utbildning som gör folk så otroligt provocerade.
Jag kan inte söka jobb på Arbetsförmedlingen med CV. Det går inte. Det spelar ingen roll att mitt CV är bra, jag har jobbat länge, jag har haft stora uppgifter. Utbildningen finns inte där och man sållas bort. Ska man välja min väg så ska man ha en jävla stålmage och du måste vara sjukt bra på att sälja dig själv.
Förutom det är utbildning givetvis bra för att lär dig saker. Det är det viktigaste av allt. Jag tycker inte att journalistutbildningen är ett skämt, jag tycker att alla som vill jobba med journalism ska gå den, men jag kan inte låta bli att förstå de som inte gått den som faktiskt inte har någon respekt för den. Hade det varit ett hån som skedde då och då så skulle det vara en sak, men det här är ständigt och det är rätt svårt att inte bli knäckt av det. Jag blir det periodvis, men rycker upp mig. Det är svårt.
Filed under Allmänt | Comments (26)
Vilken BH-typ är du? Testa dig här!
34 skäl att inte bevara Slussen.
