December 1st, 2010
Blondinbella fick följande kommentar i sin blogg häromdagen:
“Hej! Jag läste att du ska bli chefredaktör för en ny tidning. Hur är det möjligt när du inte läst ett enda poäng journalistik? Är det inte pinsamt att kalla sig olika titlar när du inte har en enda högskoleutbildning? Och lite nedvärderande mot oss “riktiga” journalister…”
Som svar gav hon bland annat att hon anser att journalisthögskolan är ett skämt, och att hon kommer söka efter människor som verkligen brinner för att skriva istället.
Det här har nu väckt en del uppståndelse. Det diskuterades rätt vilt bland mina kollegor på Twitter, bland annat. Men ärligt talat, jag tycker inte att det är så konstigt sagt av Blondinbella. Låt mig berätta varför.
Enda sedan jag började jobba inom skriven media har jag fått höra exakt samma sak som Blondinbella. Jag får inte kalla mig för journalist. Jag är pinsam som lägger mig an en sådan titel med tanke på min brist på utbildning. Jag är DÅLIG som inte gått en utbildning, och alla jobb jag fått måste bevisligen vara för att jag glidit in på någon slags silversked. Folk har velat hävda att jag fått mina jobb inom media via mina föräldrar, eller i och med att jag synts mycket på mingelbilder på Stureplan.se
Och det här får man ständigt och jämt höra som bloggare från folk som broderar ur värdet av sin egen utbildning. Att man blir anti, det är inte konstigt. Många, många av de hatkommentarer som kommer in i den här bloggen är under fejkade namn, med fejkade e-postadresser, från datorer anslutna till flera mediabolag. SVT, Sveriges Radio och Allers är ordentligt överrepresenterade, och ständigt och jämt är det samma ramsa om vilken blåst, ytlig människa jag är. Jag ska inte tro att jag är något. Jag ska inte tro att jag kan något. Jag ska inte tro att någon gillar det jag gör, för jag har ingen UTBILDNING, inte som de.
Det är inte bara jag som är med om det här. Min vän Viktor Barth-Kron saknar också journalistisk examen och har varit med om exakt samma sak. Om du inte har en utbildning på pappret så är det helt enkelt såhär folk behandlar dig. Jag vet inte varför man får så mycket skit, men det är klart man undrar och kommer få egna teorier.
Det ÄR lätt att bli bitter gentemot den svenska journalisthögskolan, om vi ska säga så, när man ständigt och jämt får hatkommentarer från människor med en examen från JMK. Jag är inte det, eftersom att ännu fler av mina vänner och kollegor som gått JMK är trevliga, snälla och aldrig ens skulle kunna tänka sig att uttala sig dylikt. Men om man inte har den kontakten med andra journalister som man vet har en examen så är det inte direkt svårt att få intrycket av att alla som kommer från utbildningarna är svin. Det är ju det ENDA man hör av dem. Det är DE som är övervägande i sina kränkande kommentarer. I mitt fall, och i många andras fall.
Jag tycker inte att det är läge att ta åt sig så värst av uttalandet. Jag tror att de flesta kan förstå att det inte är så kul att i princip varje dag få höra att man är ett värdelöst litet avskräde som säkerligen bara knullat eller charmat sig in. Det är inte kul. Inte ett dugg.
För mig och Viktor är det ju enkelt att se att det bara rör sig om individer som råkar vara ena jäkla svin, som av någon anledning blir sjukt bittra på att andra människor har jobbat sig fram på andra vis. Men det är det inte för alla, det måste man ha förståelse för, och jag känner att ni måste få veta hur det faktiskt ligger till att föra ett arbetsliv utan en utbildning. Det är eviga kränkningar, hån och misstro.
Det är inte bara på internet, jag är med om att folk går fram på fester och berättar för mig vilket svin och pucko jag måste vara på grund av min brist på utbildning. Det finns journalister som skrivit så om mig i sina bloggar, det finns folk som försökt skriva tidningsartiklar om mig på samma ämne. Det finns folk som kräver av mig, rakt ut, att jag ska skämmas och ha komplex för min brist på skolgång. Jag har faktiskt inte det, men om jag inte säger det till folks ansikten när de begär det av mig, om jag inte svarar att jag bara haft TUR och att jag GIVETVIS lider av ett bildningskomplex så får jag oftast rätt mycket skit för det. Och det här gäller tyvärr ännu fler människor än de som skriver hatkommentarer till mig, det här gäller människor som jag träffar dagligen. Och jag vet inte varför de har ett behov av att veta att jag måste må dåligt över hela min existens, men tröttsamt är det.
Det är lätt att bli bitter.
Men jag antar att alla som blev upprörda av det uttalandet kan se på det på ett annat sätt om de faktiskt förstår vad det är som ligger till grund för det. Det är, kan jag tycka, ett under att inte fler outbildade journalister hyser ett brinnande hat för JMK.
Jag gör inte det. Jag tycker att utbildning är bra, jag tycker att så många som möjligt ska utbilda sig. Jag rekommenderar absolut inte min väg att gå, den är opraktisk och rätt hård och om du inte har en utbildning då har du alltid mer att bevisa i dig själv för att du inte har någon försäkring att visa på att du faktiskt kan vissa saker. Det är en hård väg att gå, och man måste alltid vara beredd på att på nästa anställningsintervju du går på så kan det urarta i att du sitter där och får glåpord på dig, blir utskälld och hånad för att du inte har en examen från JMK. Det har hänt mig, det här hänt många kollegor, det är så det ser ut att inte ha en utbildning. Jag kan inte rekommendera någon att gå den här vägen om man inte har en jävla stålmage och kan klara av att sitta där framför din möjliga framtida chef och få höra från början hur värdelös de förväntar sig att du kommer vara.
Man får också vara beredd på att vissa kollegor kommer att hata dig på grund av det. Jag har inte suttit på en enda redaktion där det inte hänt. Jag har haft kollegor som blivit djupt upprörda över att jag är anställd, över min byline, jag har haft kollegor som gått in och saboterat för mig. När man konfronterat dem om det så har det varit på grund av bristen på utbildning som gör folk så otroligt provocerade.
Jag kan inte söka jobb på Arbetsförmedlingen med CV. Det går inte. Det spelar ingen roll att mitt CV är bra, jag har jobbat länge, jag har haft stora uppgifter. Utbildningen finns inte där och man sållas bort. Ska man välja min väg så ska man ha en jävla stålmage och du måste vara sjukt bra på att sälja dig själv.
Förutom det är utbildning givetvis bra för att lär dig saker. Det är det viktigaste av allt. Jag tycker inte att journalistutbildningen är ett skämt, jag tycker att alla som vill jobba med journalism ska gå den, men jag kan inte låta bli att förstå de som inte gått den som faktiskt inte har någon respekt för den. Hade det varit ett hån som skedde då och då så skulle det vara en sak, men det här är ständigt och det är rätt svårt att inte bli knäckt av det. Jag blir det periodvis, men rycker upp mig. Det är svårt.
Filed under Allmänt | Comments (26)
Vilken BH-typ är du? Testa dig här!
34 skäl att inte bevara Slussen.
Om du inte tycker att skolan är skit, får man då fråga varför du valde att inte gå på JMK? Detta är ingen hatisk kommentar, jag är bara nyfiken.
Journalisthögskolan kan inte lära ut det väsentliga, det avgörande som betecknar en duktig skribent, nämligen kreativitet, en medfödd egenskap.
Saknar man anlag för kreativitet, saknar man förutsättningar att bli en journalist med det där lilla extra, en som verkligen fångar läsarens uppmärksamhet, en som väcker känslor,nyfikenhet och förväntan, en som lämnar en och? hängande i luften, en och? som får läsaren att återkomma.
Bra skrivet hanna! kan bara hålla med.
Frans: För att jag var sjuk och fattig och inte hade möjlighet till sånt.
Kalle Anka: Nej, men man får lära sig möjligheter med att kanalisera ut sin kreativitet i fungerande, fysisk form! Vilket är mycket viktigt. Jag menar, det finns kanske jättemånga kreativa människor där ute (förmodligen faktiskt) som vi aldrig kommer se något av på grund av att de inte har en kunskap i hur de förmedlar kreativiteten bra. Jag tycker att så många som möjligt ska gå skolan. Vissa väljer andra vägar, och fungerar det, så fine. Men jag tror på att utbildning och kunskap är vägen till välfärd.
Detta är tyvärr inget unikt för journalister. Samhället överlag blir mer och mer just så, att de som saknar utbildning blir utfrysta och ifrågasatta i allt de gör. Urtrist! – Bra skrivet. ♡
Klart som fan det är irriterande när det kommer folk från gatan och får jobb som andra utbildat sig till. :)
…fast å andra sidan ser jag sällan någon kompetensskillnad mellan journalister och “journalister”/ skribenter. Inom båda läger är många sjukt usla på grammatik. Överallt ses “han kom springandeS” (jävla mupp-S som inte ska vara där) och de/ dem-fel (att kunna skilja på subjekt o objekt bör man ha lärt sig redan på mellanstadiet). Jag kan inte ta en sådan text på på allvar.
Du skriver bra, Hanna. Jag har aldrig reflekterat över att du inte kan stoltsera med en examen. Du gör oftast roligare grejer än att du använder en person från läger A, en från läger B och så ett case från verkligheten. A+B+case nöjer sig alltför många “riktiga” journalister med.
Slutsats gällande grundkrav för skrivande:
Bra språk!
Uppfinningsrikedom och skapandeförmåga
Etikkunskap
En journalist från JMK bör behärska dem alla, annars öppnar de själva dörren ut mot “gatan”.
Sant som du skriver,kunskap och utbildning är makt för att förändra,upplysa och vägleda, men kan vara även inkonsekvent i all välmening. Skolväsandet utgår ifrån en gyllene medelväg, utan att ta hänsyn till individens grudförutsättningar och personligt utveckling, då finns alltid risken att skoljournalismen blir en hämmande faktor istället för att kanalisera ut kreativiteten, och blockerar ut den samma.
Räddningen efter avslutade studier kan bli en mentor som ger vägledning utan att kväva kreativiteten, en som uppmuntrar och kommer med konstruktiv kritik.
En sak är säkert i allafall, du lider inte direkt på
brist av varken kreativitet eller intution, och kan uttrycka dig både skriftligt och med bildspråk, fortsätt med det, och bryr dig inte så mycket om vad folk tycker och tänker, rätt så oväsentligt faktiskt.
Med tanke på hur dumma i huvudet många examinerade från JMK är så….
Jag är inte förvånad
Shit!!!!!!!!!!! syns jag, vågar jag ha en åsikt?
Skämt åsido, håller väl i stort sett med dig,vi har en omvänd jantelag i Sverige. Det heter inte att “du skall inte tro att du är bättre än vi” utan “du skall inte tro att du är lika bra som vi”. Om du inte har vår fina utbildning eller klättrat lika långt som vi på karriärstegen, eller vår bakgrund.
Utbildning är nog bra, men det finns andra sätt att nå sina mål om man brinner för något. Jag anser att likväl som jag går på ett gym och utvecklar min kropp,kan jag utveckla mitt skrivande om angagemanget finns.Den dag jag köper en bok för den är skriven av en legitimerad författare som läst novellkunskap på högskola skall jag ändra uppfattning.
Det finns även ett par andra aspekter på det här. Jag vill ha mångfald, alltså vill jag inte att alla som förmedlar något skall komma från samma bakgrund med samma utbildning, då blir det enkelspårig enfald och föreningen för inbördes beundran får monopol på verkligheten.
Det som även förvånar mig är dom här människornas attityd för sitt arbete. Det jag skriver på min och andras bloggar kommer från min egen dator och görs hemma på min fritid. Jag har inte betalt för att via företagsdatorn sitta och spy galla över andra på arbetstid. Den lön som någon från SVT har för att sitta och reta upp dig är mina licenspengar och jag skulle nog uppskatta om den personen använde dom till något vettigare.
Men det kanske är så att dom har lite att göra, känner sig överflödiga och då är det ju inte så konstigt om dom ser en omvärld av Ickeakademiker som ett hot, eller hur.
Du har så rätt.
Och det retar mig något enormt hur folk tycks tro att en utbildning är det som avgör om man är något på riktigt eller ej.
Det bör väl rimligtvis avgöras av hur bra man är på det man gör.
Fast. Jag är färdigutbildad journalist om ett halvår och ärligt talat, om jag sökte ett jobb som skulle gå till någon annan likvärdig utan utbildning skulle jag bli skitförbannad. Vi sätter oss i skuld hos CSN för att vi vill jobba med journalistik, ett av världens mest intressanta yrken enligt min åsikt. Om du stött på otrevliga journalister och säger att det är lätt att anta att journalister som typ är otrevliga kan alla de där satans antifeministerna säga att alla feminister är manshatare för att de stött på en hög som säger sig vara det.
Ja, man kan tycka att individer är ena jävla spån, men att säga att journalisthögskolan är ett skämt? Njae.
Elin: Men hur resonerar du nu? Om någon får jobbet före dig så är det inte för att de inte kan yrket och har suttit på soffan åren innan, det betyder att de har arbetslivserfarenhet och presterar BÄTTRE än du. Det är lättare att få jobb med en utbildning än utan, så om ett jobb tas av en person utan utbildning så finns det knappast någon orättvisa i det. Du kommer inte bli bortvald för en likvärdig. När du skaffar dig en examen får du ett bevis på din kunskap som fungerar när du söker jobb, ett bevis som folk utan utbildning inte har, så DEN situationen existerar överhuvudtaget inte. Du uttrycker dig som att en person utan utbildning skulle ha slitit mindre än du för att nå samma nivå av kunskap: Det är inte sant, och det är en väldigt ful förhållning att ha till situationen. Men mellan dig och en likvärdig i kunskap så kommer det vara lättare för dig att få jobb. Om såhär INTE var fallet så skulle ju utbildning vara helt meningslöst, vilken den absolut inte är.
“Om du stött på otrevliga journalister och säger att det är lätt att anta att journalister som typ är otrevliga kan alla de där satans antifeministerna säga att alla feminister är manshatare för att de stött på en hög som säger sig vara det.”
Om du nu har ett halvår kvar på din journalistutbildning så undrar jag varför du inte har förmågan att resonera såhär: Du är en man, varje dag får du kommentarer om att du är mindre värd från feminister i både mail och i kommentarsfältet på din blogg. På dina arbetsplatser möter du feminister som saboterar i ditt jobb och som säger till alla att du är mindre värd för att du är man. Du blir bortvald för att du är man av feminister. När du går på fest så kommer det fram feminister till dig och berättar för dig hur du inte duger till något för att du är man.
Sedan skriver en feminist en kommentar till dig där de säger att det är pinsamt av dig att tro att du kan klara av en sak för att du är man. SOM FAN, såklart, att du i det läget svarar att feminismen är ett skämt. Det är INTE jämförtbart med att ha läst några citat av feminister du inte gillar i tidningen. Din jämförelse är fullkomligt irrelevant och är kraftigt färgad av hur arg du blev av det här inlägget. Du måste kunna väga en sån här sak bättre och göra en mer relevant jämförelse. För den du gjorde är inte rimlig.
Vi talar inte om vissa intryck här och var, vi talar om dagliga kränkningar. Om fullkomlig mobbing och en vilja att trycka ner dig, som människa, fullkomligt riktat från en specifik grupp. Det är en annan sak. Och att jämföra en politiskt ideologi med detta, överhuvudtaget? Jag förstår inte hur du tänkte.
“Ja, man kan tycka att individer är ena jävla spån, men att säga att journalisthögskolan är ett skämt? Njae.”
Men du vill ju inte själv döma efter individer, du tycker ju att du ska ha ett fripass in i branschen före människor utan utbildning bara på grund av att du har CSN-skulder. Eller?
“…fast å andra sidan ser jag sällan någon kompetensskillnad mellan journalister och “journalister”/ skribenter. Inom båda läger är många sjukt usla på grammatik. Överallt ses “han kom springandeS” (jävla mupp-S som inte ska vara där) och de/ dem-fel (att kunna skilja på subjekt o objekt bör man ha lärt sig redan på mellanstadiet). Jag kan inte ta en sådan text på på allvar.”
Journalister lär sig nu inte huvudsakligen att skriva korrekt svenska. Det är inte det som är poängen med att gå journalisthögskola. Rent bortsett från det så vill jag hävda att det inte är kunskapen om när det är bra att använda en objektsform som gör någon till en god skribent, även om de flesta som skriver väl hanterar det, sannolikt eftersom de är intresserade av text och språk. Det är känslan, flytet, anslaget som visar om någon har det där extra. Något extra -s eller -m skall en redaktör eller korrläsare (om man hade haft sådana, heh) kunna göra sig av med.
Det är rätt stor skillnad på en skicklig skribent som man gärna läser nästan oavsett ämne, och en utmärkt grävande journalist.
//JJ
Elin:
Det låter som att du tror att outbildade premieras? Så är inte fallet. Hur kan du ens tro det för en sekund? Jag har jobbat som journalist (reporter, researcher samt redaktör) i 4 år nu, har en examen från JMK, och det packet som ständigt och jämt upprörs av de outbildade tillhör alla samma kategori – De jävla puckona i klassen som inte får jobb som inbillar sig att de outbildade premieras av diverse paranoida föreställningar i deras egen skalle, när det egentligen beror på en fullkomlig avsaknad att självinsikten att de helt enkelt är rätt så jävla dåliga (trots utbildning) och arbetet i första hand alltid, alltid går till folk med kompetens.
Men det är lättare med utbildning. Vad gäller likvärdiga kollegor så har jag alltid premierats framför outbildade. Den där bitska bitterheten kan du nog ta och lägga på hyllan. Den ger en air av att du tillhör en av de inkompetenta som desperat försöker finna syndabockar för deras arbetslöshet, är jag rädd.
Hanna, som jag tydligt skrev menade jag inte att någon med större erfarenhet skulle gå före utan att någon likvärdig med samma erfarenhet inom arbetslivet med utan utbildning. Det är inte alls många arbetsplatser som kräver eller ens önskar utbildning och jag skulle bli skitsur om min utbildning inte var värd mer.
Och min “irrelevant” jämförelse, visst, ta en annan yrkeskår då om du så vill. Är det rimligt att anta att alla läkare är arslen om man träffat en hög som faktiskt är det? Nej, jag tycker inte det.
Och ärligt talat Hanna, din sista mening tycker jag var onödigt jävla dum. Jag har aldrig sagt att jag ska ha något jävla fripass, jag vill att min utbildning betyder något. Det kan du kanske fatta.
Jag kan fatta att folk provoceras av TANKEN att någon utan utbildning skulle få gå före. Man har nån slags idé om att vafan, jag är bättre, jag har ansträngt mig, jag har papper, rajraj.
Men jag har väldigt svårt att se hur folk kan tycka att till exempel du och Viktor inte förtjänar att göra det ni gör – om man väl sett vad någon kan producera så brukar man kunna förstå hur de hamnat på en viss post. Då handlar det om kompetens och förmåga, oavsett hur man tillskansat sig den.
Och om någon tar sig in genom kontakter så brukar det inte spela någon roll om de har utbildning eller inte, du (som i “du som har utbildning och inte fick jobbet”) skulle inte ha fått det ändå.
Elin: Du tycker säkert att min sista mening var lika dum som jag tyckte att ditt exempel med antifeministerna var, gött! Då har vi båda dummat oss lite!
Alla arbetsplatser kräver inte utbildning, men du kommer aldrig bli bortvald för en likvärdig person utan utbildning, är det jag säger. Om de, som sagt, inte känner att den andra personen passar bättre. Det är en onödig rädsla, det är en onödig sak att bli arg för i förhand, om du förstår vad jag menar? Din utbildning kommer visa för dina arbetsgivare att du kan alla grunder, att du är intresserad, dedikerad och de kommer att veta att när de ber dig skriva om den senaste våen av klamydia så kommer du inte googla skiten utan du vet hur man tar kontakt med läkare, forskare och dylikt (det här tycker jag personligen är väldigt jobbigt med människor som för all del är duktiga i andra avseenden, de kan skriva bra, ha goda idéer, men research vet de inget om alls!)
Jag upprepar att det är fullt naturligt att tycka illa om en grupp som man blir illa behandlad av DAGLIGEN, ja. Som du ser i mitt blogginlägg så säger jag däremot inte att det är rätt, men jag säger att det är mänskligt och förståeligt. Nu kanske vi inte ska ta ett yrke där en utbildning faktiskt krävs, ett yrke som folk är beroende av. Låt oss istället vända på steken.
Du tyckte ju inte om Blondinbellas svar på tal som löd att journalistutbildningen är ett skämt, visst? Trots att det bara var ett svar till en elak person, en get back? Trots att det inte är något hon direkt gör dagligen, det vill säga håna JMK? Eller? För säg istället om du, varje dag, fick höra från folk att din utbildning var ett skämt, slöseri på tid, att bara människor som inte klarade av att ta sig fram själva behövde något så “banalt” som en utbildning. Att det bara är “dumma” människor som behöver en klapp på axeln och överdrivet mycket vägledning som gick nåot så “pinsamt” som en utbildning? Ponera att du fick höra det här VARJE dag, och sedan ÄVEN när du sökte jobb från potentiella arbetsgivare. SKulle inte du, då, när någon av dessa gick fram till dig och berättade att du var pinsam kunna slänga ur sig att deras… Sätt att göra saker på var ett jävla skämt?
Det skulle ju vara rätt mänskligt av dig, om vi ska säga så. Jag tycker inte att man kan dra så stora växlar på det.
Det vore ju däremot en helt annan sak att starta en hel propagandakampanj mot utbildningar, men, det här är ett svar på tal efter mycket hån och kränkning. Man bör inte se det som något annat.
Johan
Det här låter möjligtvis som att jag argumenterar med dig, men så är inte fallet. Jag bara fortsätter min tankegång med utgångspunkt i ditt inlägg.
Jag håller med dig om vad som gör någon till en bra skribent. Det som STÖR mig med dagens journalistik (och journalister som framhåller sin examen) är dock att det många gånger produceras texter med uppenbar grammatisk uselhet. En text kan ha hur bra stilistisk rytm och vinkel som helst, men när det dyker upp luddigheter i syftning (ofta med de/ dem) och när verbformer dyker upp på talspråksnivå, då försvinner mycket av textintresset i det störande brus som uppstår.
Personligen anser jag att JMK bör fokusera på och därmed göra en poäng av ett korrekt skrivande. Ingen skola skulle förhoppningsvis utbilda en sömmerska utan att (förutom kunskaper inom mönsterskapande och design) kräva en bra grundläggande syförmåga. På samma sätt bör de journalister som har en examen kunna stoltsera med en intygad kompetens inom grunderna i yrket.
Annars tror jag att man på egen hand ser till att utarma sin titel.
Hej Hanna! Har en nyfiken jobbefråga. Är jättenyfiken på vad du jobbar med just nu. Är du projektanställd nånstans just nu, för vilka eller vem då? Och vad gör du i så fall, vad jobbar du med om dagarna och kvällarna? Är det nåt man kommer att få se tryckt någonstans? God jul i förskott!
Kram
A:
Jag jobbar inte med något projekt för närvarande, jag frilansar inom mina olika områden som jag oftast gör. Mest just nu är det illustrationer och föreläsningar för unga tjejer inom olika organisationer. Man får väl se om det blir något större till våren!
Nej, jag skall inte bli långrandig den här gången. Ville bara titta in och tacka. Gör alltid det och länkar när någon bloggare känd eller okänd inspirerat mig till ett inlägg. Fick iden att skriva om en glad amatör som aldrig satt sin fot på Journalisthögskolan. Släppte det just och det kan ju vara ett argument att trycka ned i halsen på vissa självgoda människor.
Ha en trevlig kväll.
Roligt! Vad är det för illustrationer? :) Jag tänker att du jobbar väl åt något företag eller en organisation, för hur annars får du ut någon lön? Jag frågar för att jag är nyfiken på frilansandet och inkomster och hur man får det att gå ihop varje månad. Har man en hyra på säg fyra-fem-sex tusen måste man ju dra in den cashen varje månad och gärna lite till utöver det. Så åtminstone kanske tiotusen väl? Så då måste man ju ha jobb hela tiden? Eller? Hur får du det att gå ihop? Jag blir så nyfiken, ekonominerd som jag är.
A: Exakt hur jag jobbar tänker jag inte förtälja, då jag för länge sedan bestämde att jag inte tänker dela med mig av min vardag på det sättet i den här bloggen längre. Men vi kan säga som så att det går bra. Vill du veta hur man sköter en karriär som inte går ut på en 100% anställning hos ett företag så finns det guider för företagande på nätet som förklarar allting mycket bättre och mer utförligt än vad jag skulle kunna göra.
Håller vekligen med. Eller ja, jag har utbildat mig i 5 år och kan meddela att man inte blir mer “kompetent” i någonting för det, man måste ändå alltid ha erfarenhet -Hur mycket kommer man ihåg av någon tenta för 4 år sen liksom? Man får helt enkelt bara kvalifikationen att söka vissa jobb. Ps kommentar till vad någon sa här: jag tycker inte bra journalistik har någonting att göra med att kunna grammatik perfekt.
Jag är av den fasta uppfattningen att om blondinbella känner att hon har något som hon vill göra världen uppmärksam på så får hon göra det. Jag är dock också av den fasta övertygelsen att svenska folket ska fundera lite på vad en nyutexad läkare eller ingenjör tjänar i jämförelse med vad blondinbella tjänar. Och fundera på varför det är sådan brist på läkare och ingenjörer.