December 15th, 2010
Har ni sett Ulf Nilsons krönika i Expressen idag? Den tar upp terrordådet på Drottninggatan, kriget mellan muslimska fundamentalister och ickemuslimer och gör i stort slutsatsen att problemet är att muslimer föder fler barn än vad svenskar gör och därför har vi ett stort hot framför oss som kommer resultera i ett gigantiskt krig.
Gud vad kul det måste vara att läsa den där krönikan som muslim. Eller än hellre: Muslim som väntar barn! Det kan inte vara så himla kul, tänker jag, att få sitt ofödda barn markerat som ett hot och en del i vägen till ett världskrig.
Lustigt att man aldrig säger samma sak om svenskar när de freakar loss. Galningen som körde ihjäl folk i gamla stan, som exempel. Inte var det någon som skrev att problemet är att vi har för många svenskar i Sverige eller att det föds för många svenskar. Nä, för svenskar är ju inte en grupp på det viset och våra galningar är ju bara avvikande skeva individer, men den saken kan ju förstås inte gälla för andra grupper. Nänä. Att det föds barn i Sverige det kan ju bara vara positivt om det hör till vår “pursvenska” fina, sansade grupp som inte alls har någon förmåga att begå brott överhuvudtaget. Nä, så är det säkert.
Nu har jag förvisso hört Jimmie Åkesson säga att svenskar ska börja stämplas som en folkgrupp och om vi får DET igenom så kan vi kanske förhoppningsvis föra samma skeva argumentation även kring svenska brottslingar. Fyfan vad fint.
Förlåt mig, jag kanske är sjuk i huvudet, men jag tycker att varje barn som föds i det här landet oavsett vilka föräldrar de har är en välsignelse. Ett barn som föds i en muslimsk familj är lika vackert och fantastiskt som ett barn som föds i en ateistisk medelsvenssonfamilj.
När främlingsfientlighet går så pass långt att man börjar stämpla barn, födda som ofödda, som ett hot, då har vi något jäkligt läskigt framför oss. Vet ni vad vi har då? Då har vi Tyskland 1934. Då har vi Hitler. Då har vi samma attityd som förde oss till Förintelsen. Jag kan inte stå för det och jag kan inte acceptera att folk framför människors barn som ett potentiellt hot. Det här är barn, barn blir till det vi formar dem till, till vad vi låter dem göra, till vad vi ser hos dem, den potential vi ger dem och alla möjligheter vi ger dem att utvecklas. Med kärlek, omtanke och acceptans.
Ulf Nilson är inte den enda som stämplar muslimers barn som ett framtida hot. Främlingsfientliga personer har skrivit detta i mitt eget kommentarsfält, på Newsmill, på andra bloggar, på Flashback, på främlingsfientliga websidor. Det är ingen ovanlig åsikt.
Tro fan då att terrordåden kommer öka. För det ÄR Tyskland 1934. Ser man det här hotet mot den du är, din familj och dina framtida barn och du ser hur människor runt om dig är så rädda för att din grupp ska växa, tro fan att du vill göra något åt de tecken du ser växa sig starkare.
Jag vet inte hur jag skulle fungera själv, ärligt talat. Till och med jag skulle kanske kunna vara kapabel att begå terrordåd. Eller jag vet inte. Våld är aldrig rätt, men jag blir inte förvånad när det händer när åsikter yttras av det slag som bland annat Ulf Nilssons. För jag skulle bli rädd som fan.
Sedan den här attityden som går ut på att vi i västvärlden inte har gjort något utan bara varit snälla och gulliga. Vilket skitsnack. Muslimer förföljs rätt ordentligt i västvärlden. Herregud, länder stiftar till och med lagar mot troende muslimers kläder. Man stämplar deras framtida avkomma som ett hot. Den enda bilden som förtäljs i media av troende muslimer är förtryckande, våldsam och intolerant. Västvärlden håller på att egga upp hela sin befolkning till hat, till krig, och det tror jag faktiskt att det är rätt så många muslimer som ser.
Jag kan se det. Jag är inte utsatt för det, men jag ser det så tydligt i vilket fall. Jag skräms av det.
Och vet ni vad? Under andra världskriget lät Sverige Hitler göra exakt som han ville. Om samma sak skulle ske idag så kan jag inte se annat just nu än att Sverige skulle agera likadant idag som då. Vi skulle säkert gnälla lite, men många, fruktansvärt många, skulle i hemlighet tycka att det var lite skönt att man rensade bort muslimer. Många skulle uttalat vara glada för det. Jag tvivlar inte på det här en enda sekund.
Och så länge DET fortsätter ska vi nog vara jäkligt glada för att vi hittills bara sett ett enda terrordåd. Jag tror inte en sekund att det som hände på Drottninggatan var en produkt av muslimers hat mot hur svenskar lever sitt liv. Jag tror däremot på att det var en produkt av hur vi isolerar muslimer, hur rädda vi är för muslimer, att vi försöker lagstifta om deras kläder, tvingar in dem i extrema grupper för att de inte accepteras i vårat samhälle och hur man ständigt och jämt ser folk tjata om vilket hot det är att muslimer överhuvudtaget existerar. Jag är imponerad av de muslimer som klarar av att leva i Sverige med huvudet högt, för det kan verkligen inte vara lätt.
Eller så gör vi som Jimmie Åkesson tycker och så gör vi om “svenskar” till en “folkgrupp” och börjar dra alla svenskar över en kam. Kanske kan vi lagstifta lite mot svenska tjejer kläder också, när vi ändå håller på? Klackskor, exempelvis. Vad är det för jäkla plagg egentligen? Eller korta kjolar för den delen.
Filed under Integration, Politik och samhälle | Comments (74)